På tiden, part 2

Ni som envisas med att vara inne här (jag älskar er) kan med fördel klicka var som helst i denna meningen.

På tiden…

Efter bara någon timmes kvalitetstid med datorn är jag är fast i bloggosfären igen och det första jag ser är att min gamla favorit Kristofer Ahlström börjat blogga på nytt. Många dagar för sent, men äntligen. Här är länken till Sveriges bästa bloggare.

Och så kom den

Direkt när mina vänner gått hem kom den, tomheten. Vad händer nu är det enda jag kan tänka?

Förr kunde jag alltid roa mig genom att sitta framför datorn men efter fem månader i Australien har jag insett att mitt internet-användande har ändrats. Jag kommer inte riktigt ihåg hur man gör. Jag har svårt att vänja av mig från tanken att jag måste spara alla bloggar för att jag inte kan slösa dyrbar Global Gossip-tid på att läsa dom direkt. Jag har glömt av hur man använder Youtube. Spotify, vad är det? Detta är jobbigt på ett sätt som jag inte vet om alla förstår. Det är väl, för att använda att ett slitet uttryck, ett riktigt jävla i-landsproblem. Förresten, det är ju ännu mer slitet att skriva att det är ett slitet uttryck kom jag på nu. Lite som att säga att ”jag vet att det är klyschigt, men…”

 

Äsch, jag reder mig snart. Så länge kan jag roa mig med att uppdatera min dator, och när jag är klar med den så är det iPhonen. Och efter det ska vi gå igenom App-Store. Det kan bli en lång kväll. 

Hur man vet att man är i Sverige

Jojo, supervärme…

Men det känns gott att komma hem till sol.

Lucka nummer 24

Känner ni det? Känner ni det?!

Kåsa, nu kommer jag!

Sitter i Abu Dhabi

Flygningen går bra, nu ska jag sova lite, måste vara fräsch inför Sverige. 

Här har ni förresten, och här!

Lucka nummer 23

Jag älskade vår buss, men jag hade faktiskt hellre färdats runt i den här:

Lucka nummer 22

Jag saknar den gamla goda tiden, man fick så mycket mer badbyxa för pengarna då.

I love this city!

Lägesuppdatering

Jag befinner mig just nu i kyrkan, Apples affär på Georgestreet, och väntar på att det lokala bandet Eskimo Joe ska börja spela. Detta är en sådan sak som inte händer i Varberg, tyvärr.

Jag har ingen aning om vilka Eskimo Joe är eller vad för musik de spelar, men gratis är gott. Och att det är ett så kallat iTunes-event gör saken så extremt mycket bättre.

Lucka nummer 21

Något att leka med.

Lucka nummer 20

 

Det här gör mig glad, varje dag.

Dimmiga dar

Det är ändå kul när man skrivit ett långt inlägg på iPhonen och det försvinner ut i cyberrymden. Sånt gillar jag.

Hur som helst, det är höst i Sydney och jag har fått en redig höstförkylning. Jag har gått runt i en dimma hela dagen, jag har varit näst intill okontaktbar, jag har varit ouppmärksam och jag har haft svårt för att koppla saker. Normalt, när jag är frisk, vänder jag mig alltid om efter människor som sticker ut, det kan vara vackra damer, välklädda män eller, sorgligt nog, väldigt fula personer. Idag har jag dock missat allt. När mina kompisar frågade mig om jag såg den där tjejen kunde jag bara säga nej, normalt så är det jag som frågar mina vänner. Det har varit som att jag spenderat hela dagen inne i ett tjockt, grått regnmoln. Det har inte varit kul, speciellt eftersom detta varit den vackraste dagen i Sydney så här långt.

Jag tänker dock inte spendera resten av min Australien-vistelse på detta vis. Jag vägrar. Så jag tog tjuren vid dess horn, jag gick ner till den lokala fruktmarknaden och köpte en rejäl rot ingefära. Sedan gick jag hem och kokade te av roten och började droga ner/kurera mig. Nu har jag druckit fem koppar och jag känner mig redan bättre. Jag har även gjort nummer två tre gånger under kvällen, kan det finnas ett samband?

Lucka nummer 19

Jag kollade på American Dad på flyget ner till Sydney och blev lite kär i Steves sovtröja. Den är inte nördig alls.

Lucka nummer 18

This is why I’m hot!